Tanken på att bygga en ny kyrka kom fram vid sammanträde med kyrkorådet den 26 mars 1888. Förslag hade då väckts om att ordna uppvärmning i kyrkan, men detta avstyrkte kyrkorådet med kyrkoherde Lindström som den tongivande. Det framhölls att kyrkan var alldeles för smal för att ge plats åt kaminer. Det dröjde till 1893 innan beslut fattades att införskaffa ritningar och kostnadsförslag till en ny kyrka. Olika förslag kom in, men uppdraget gavs till Ystads förste stadsarkitekt Peter Boisen, som bland annat ritat Ystads Teater. Den 25 augusti 1897 fattade kyrkostämman beslut att bygga en ny kyrka enligt Boisens förslag till en kostnad av 50 880:50 kr i vilken summa ingick både uppvärmning och en ny orgel.

Kyrkan är byggd av tegel i gotikimiterande stil. Under tiden kyrkobygget pågick hölls gudstjänsterna i folkskolan och nattvardsgudstjänsterna i Ingelstorps kyrka. Den 31 juli 1900 var kyrkan färdig för invigning vilken förättades av biskop Billing. Kyrkoherde Hallberg var då präst i Glemminge.

Värdefulla föremål
Altarbord och altarprydnad har gjorts av arkityekten Anna Vählin från Ingelstorp. Många inventarier från gamla kyrkan finns bevarade, bl a dopfunten från 1100-talet, ett rökelsekärl i malm , krucifixet från 1400-talet, Johannes Döparen i helfigur, skuren i trä 1739 av Mathias Stenberg, Ystad. Predikstolen från 1637 med evangelisterna och frälsaren avbildade på sidorna jämte den ståtliga predikstolskronan med duva och lövverk i guld och överst korsfararna och frälsaren. I båda sidoskeppen hänger riksvapen från konungarna Adolf Fredrik och Karl den XI, vidare finns inramat Gustav III:s trontal till ständerna från 21 augusti 1772. Det finns en järnbeslagen kista som i gamla tider användes till förvaring av kyrksilvret. Sex ljuskronor finns i kyrkan varav den äldsta från 1739.

Syföreningen i församlingen har gjort mycket för kyrkans prydande, bl a altardukar och mässhakar. Dessutom har de skänkt ljusbärare och finansierat tillverkningen av ett konstverk som vävdes av konstnär Margareta Forslund 1983. Bland många värdefulla klenoder i silver kan nämnas ett oblatskrin från 1729, kalken 1757, kanna 1779 en dopskål med fat 1778, sex ljusstakar 1960. Ett dopfat i mässing 1657, i vars botten det finns en bild föreställande Johannes när han döper Jesus.

Många reparationer
Ganska många reparationer har gjorts i kyrkan under årens lopp, både in- och utvändigt.En stor ändring gjordes 1972 då man förminskade själva kyrkorummet genom att inreda ett bårhus i norra sidoskeppet och en kyrksal i det södra. Kyrksalen utnyttjades mycket flitigt. Där har söndagsskolan sina träffar och sångkörerna sina repetitioner. Konfirmanderna undervisas och kyrkorådet sammanträder där. Dessutom serveras där kyrkkaffe ibland.

1569 utgjorde Glemminge ett eget pastorat för att 1632 gå samman med Tosterup. 1941 tillfördes även Bollerups och Ullstorps församlingar. 1962 bildades ett pastorat bestående av Glemminge, Tosterup, Ingelstorp, Bollerup och Övraby. Den 1 januari 1972 blev Glemminge en av fem församlingar inom Löderups pastorat. Dessa fem församlingar planerar nu för eventuellt bildande av en församling fr o m 1 januari 2002. Detta med anledning av minskande befolkningsunderlag och svårigheter att uppfylla nya kyrkoordningens regler för bl a gudstjänster.

Gösta Persson blev den siste kyrkoherden i Glemminge pastorat och Sten Carlsson den förste i Löderups nuvvarande pastorat. För övrigt kan nämnas att den första kvinnliga kyrkoherden i pastoratet, Lisbeth Bjerding, predikade första gången i Glemminge kyrka den 10 september 1989.

Glemminge kyrkogård har vid två tillfällen utökats för att idag omfatta 12000 m2. Den första utbyggnaden genomfördes 1868, väster om kyrkan. 1947 började man med förberedelsearbetet för den nya kyrkogården. Men det skulle dröja ända till den 28 oktober 1956 innan kontraktsprost Hjalmar Holm från Smedstorp kunde förrätta invigningen. Minneslunden invigdes den 3 juni 1990 av kyrkoherde Lisbeth Bjerding. Under 2000 firar församlingen tillsammans med biskop Christina Odenberg kyrkans 100-årsjubileum.

Central plats
Det senaste millenniet har vi sett kyrkan som en central plats i samhället. För flera hundra år sedan var den kyrkliga församlingen, d v s prästen, ansvarig och vägledande inom så+väl andlighet som utbildning och hälsofrågor. Den tiden innebar för många församlingsbor en trygghet, men givetvis för många både krav och tvång. I takt med att allmänbildning och kunnande ökade bland befolknigen förändrades kyrkans roll inom olika områden. Under hela 1900-talet har kyrkan anpassat sig till förändringar inom samhället. Befolkningsförändringar, ändrade arbetsförhållanden, livsmönster, attityder och värderingar av olika slag samt informationssamhällets påverkan har svenska kyrkan hanterat tillfredsställande i vårt närområde. Man kan konstatera att kontakten med allmänheten och besöksfrekvensen i kyrkan har varit positiv. I dag kan vi notera en mycket aktiv kyrka som förutom gudstjänster och olika förättningar utövar uppsökande verksamhet bland församlingsborna. Dessutom bedrivs en mycket bred barn- och ungdomsverksamhet bestående av barntimme, söndagsskola, anpassad tidsenlig konfirmandverksamhet, körverksamhet för barn i olika åldrar samt vuxenkör. Söndagsskolan och barnkörerna omfattar 50-talet barn. Vuxenkören består av 23 medlemmar från Ingelstorp, Valleberga och Glemminge. Den sistnämnda kören bildades 1923 av den legendariske kantorn Tage Vikström och medlemmar från Ingelstorp och Valleberga. Det berättas att den då endast 23-årige kantorn var mycket populär. Det blev för kantorn en mycket grannlaga uppgift att medelst provsjungningar begränsa antalet deltagare. I dag leds samtliga körer av kantor Marie Nanor.

Omfattande skolkontakt
Kontakten med skolan är omfattande. Likaså utgör församlingsaftnar med information, samkväm och konserter viktiga inslag. Med fortsatt öppenhet och anpassning till dagens samhälle kommer svenska kyrkan att ha en given plats och fylla ett stort behov. Behoven finns i en alltmer komplex och krävande vardag, där vi människor är sökande i olika frågor. Följande kyrkoherdar har förkunnat Guds ord och tagit hand om församlingens medlemmar i glädje och sorg under 1900-talet:

1897 - 1906 Hans Emil Hallberg
1907 - 1936 Ernst Althin
1937 - 1940 Bengt Callmer
1941 - 1971 Gösta Persson
1972 - 1984 Sten Carlsson
1985 - 1987 Stig Olof Hagert
1988 Karl Erik Rignell
1989- Lisbeth Bjerding
Glemminge församlingsbor kan vara tacksamma mot bl a kyrkoherde C F von Sydow som tjänstgjorde i Ingelstorp under slutet av 1800-talet. Tack vare honom fick Glemminge järnvägslinje och stationsbyggnad 1894 istället för Ingelstorp som det var tänkt från början. Prästen ansåg nämligen att upprättande av järnvägsstation skulle medföra ett okontrollerat syndigt och brottsligt leverne. Huruvida så blev fallet kan i skrivande stund inte besvaras. I dag finns det vare sig järnväg eller gästgivaregård som kan inverka negativt, däremot används f d järnvägsstationen som fritidsgård.

Händelser under 1900-talet:
1940 inköptes den första motorgräsklipparen för 800 kronor. 1950 ersattes kokseldad panna med elradiatorer som placerades såväl utmed väggarna som under bänksitsarna. 1952 monterades förstärkare och vissa strålkastare. 1972 byggdes sidoskeppen om till kyrksal respektive bårhus. Dessutom byggdes läktaren ut och nytt golv lades i hela kyrkan. 1982 företogs reparation och förstärkning av kyrktornet. 1989 installerades ny högtalaranläggning med hörselslinga. 1999 uppstod stormskador på fönster och tak. Reparationsarbeten genomförs undder år 2000.